Greta Garbo var även känd för sin skygghet gentemot allmänheten, något som höll i sig ända fram till hennes död. Efter att hennes karriär tagit ordentlig fart gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, hon svarade aldrig på beundrarbrev och hon kom aldrig på några filmpremiärer.
Filmregissören Mauritz Stiller, anses var den som "upptäckte" Garbo. Han blev tipsad om henne av sin kamrat Gustaf Molander som var chef på Dramatens elevskola vid tiden. Stiller gav henne en roll i sin film Gösta Berlings saga (1924). Manusförfattaren Arthur Nordén sägs vara den som har gett Greta Gustafsson sitt artistnamn Garbo.
Till Garbos viktigaste insatser inom stumfilmen hör Virveln (1926), Åtrå (1926) och Anna Karenina (1927). I de två senare spelade hon mot John Gilbert.
Garbo nominerades till totalt fyra Oscars för bästa skådespelerska för filmerna Anna Christie (1930), Romantik (1930), Kameliadamen (1936) och Ninotchka (1939).
1955 fick Greta Garbo The Academy’s Honorary Award med motivering: For her unforgettable screen performances.
Garbo slutade sin karriär vid 37 års ålder, efter att filmen Tvillingarna (1941) blev ett publikfiasko.
Garbo flyttade till New York där hon levde ett liv avskilt från offentligheten. När hon var ute på stan gömde hon sig alltid bakom huvudsjalett och mörka solglasögon för att inte bli igenkänd. Endast några få fotografer lyckades fånga henne på bild under de sista åren av hennes liv. 1951 blev hon amerikansk medborgare.
Greta Garbo har tillägnats ett eget museum, vilket ligger i östsmåländska Högsby. Hon har ett torg i stadsdelen Södermalm i Stockholm uppkallat efter sig, liksom en skog i Israel namngiven genom miljöorganisationen Keren Kajemet.
Garbo är motivet på den svenska hundrakronorssedeln sedan 3 oktober 2016.
med titeln Herrskap i Stockholm ute på inköp (premiär 12 december 1920
med titeln Herrskap i Stockholm ute på inköp (premiär 12 december 1920
som butiksbiträde och fotomodell under tidigt 1920-tal
S/S Drottningholm på sin väg till USA 1925
Greta Garbo fyller i ansökan om amerikanskt medborgarskap, 1950
Frukostklubben var en programserie som sändes i Sveriges Radio på lördagar 9 februari 1946–12 maj 1951. Serien återupptogs 2 oktober 1954, och sändes därefter till och med 31 december 1978. Frukostklubben var det första underhållningsprogrammet i Sverige som sändes på morgonen. Totalt sändes 680 program, och programledare under hela sändningsperioden var Sigge Fürst. Signaturmelodi till programmet var den amerikanska filmmelodin Good morning (1939) med svensk text av Per-Martin Hamberg.
Idén till Frukostklubben var hämtad från USA, ABC:s The Breakfast Club, av den legendariske radiomannen Per-Martin Hamberg. Övriga producenter av programmet var Roland Eiworth, Povel Ramel, Tage Danielsson, Hilding Pettersson, Bertil Perrolf och Kent Finell. Kapellmästare för studioorkestern var Andrew Walter, senare Göte Wilhelmson. Stående rollfigur i programmet var "Kaffe-Petter", en trasdocka vars röst gjordes av buktalaren Curt Randelli. Dockan fanns även på den Frukostklubbsnål som delades ut av Fürst till varje medverkande i programmet. Under några år i slutet av 1950-talet medverkade "Enslingen på Johannesskäret" (Stig Järrel) i programmet. Det sista programmet samsändes med SVT på nyårsafton 1978, och gästades bland annat av Galenskaparna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar